Beräknad lästid: 4 minuter
När Danmark närmar sig ett folketingsval ökar den digitala aktiviteten markant. Debatter fyller de sociala medierna, politiska budskap delas i högt tempo, och nyheter cirkulerar snabbare än normalt. Samtidigt ser vi ofta att cyberhot och phishingattacker i samband med folketingsval blir en del av hotbilden
För valperioder drar också till sig uppmärksamhet från IT-kriminella. Internationella erfarenheter visar att val ofta åtföljs av phishingkampanjer, desinformation och försök att utnyttja organisationers digitala sårbarheter.
Det beror inte nödvändigtvis på att Danmark är ett primärt mål.
Men folketingsval skapar en situation där uppmärksamheten är hög, tempot ökar, och informationsflöden rör sig snabbare än i vardagen.
Och just den typen av situation förändrar också förutsättningarna för cyberattacker.
Cyberhot och phishingattacker följer ofta ett folketingsval
I samband med ett folketingsval ser vi ofta phishingattacker där ämnet används för att skapa trovärdighet.
Det kan till exempel vara:
- mejl som utger sig för att komma från medier eller analysinstitut
- inbjudningar till politiska evenemang eller debatter
- länkar till opinionsundersökningar eller “senaste resultat”
- inlägg eller meddelanden med desinformation som delas vidare i nätverk eller organisationer
Själva attacktypen är sällan ny. Men den aktuella kontexten gör budskapet mer trovärdigt.
Den mänskliga faktorn spelar fortfarande en central roll
I många organisationer har de tekniska säkerhetsåtgärderna blivit starkare under de senaste åren.
Mejlfilter, åtkomsthantering och övervakning är i dag en fast del av it-säkerheten.
Ändå ser vi gång på gång att attacker lyckas genom människor och inte genom tekniken. Och vid folketingsval följer cyberhoten ofta med
- En medarbetare öppnar en länk i ett mejl som verkar trovärdigt.
- Ett dokument laddas ner utan att framstå som misstänkt.
- Eller ett meddelande delas vidare för att det känns relevant i situationen.
När cyberhot och phishingattacker kopplas till ett folketingsval handlar det därför sällan bara om tekniska sårbarheter. Det handlar också om den kontext medarbetare navigerar i.
Awareness handlar om vardagen, även när världen ändrar tempo
Därför handlar awareness-träning inte bara om att förklara hur phishing fungerar.
Den handlar också om att ge medarbetare en mental beredskap i perioder då informationsflödet förändras.
Valperioder är ett bra exempel.
När politiska ämnen fyller nyheterna, samtalen på arbetsplatsen och sociala medier, blir det lättare att använda just de ämnena som ingång till en attack. Det gör inte medarbetare ouppmärksamma – men det gör attacker mer övertygande.
I organisationer med en stark säkerhetskultur ser vi ofta ett annat mönster.
Medarbetare stannar kort upp.
De känner igen tecknen på en möjlig attack.
Och de vet var de ska reagera.
Cybersäkerhet följer samhällets rörelser
Cybersäkerhet utvecklas sällan isolerat från resten av samhället.
Politiska händelser, internationella kriser och stora offentliga diskussioner påverkar också den digitala hotytan. Därför är det inte heller meningsfullt att arbeta med awareness som en enstaka kurs eller en årlig kampanj.
För många organisationer blir uppgiften i stället att hjälpa medarbetare att känna igen mönster i de situationer som uppstår.
Tekniken förändras löpande, och de digitala kriminella justerar sina metoder.
Vi visar er gärna hur träning och beteendeförståelse kan användas för att stärka säkerhetskulturen